I helgen var jag och Rocket på kurs med fokus tävlingslydnad. I onsdags hade vi privatträning i agility. Tidigare idag var vi och tränade hoopers ihop med Ulrika och Tot, på kvällen har vi tränat för vår onlinetävling i rallylydnad. Samtidigt går vi en onlinekurs i Heelwork och siktar på att starta freestyle i november. Och just det ja, doftprov för eukalyptus ska vi testa när han har åldern inne!

Det blir sex sporter som vi håller igång (mer eller mindre), jag och Rocket.

Rocket kan allt, brukar hans uppfödare säga. Och hon har ju rätt!

Men varför tränar jag då mycket olika sporter? Krockar de inte? Och hur har jag ens tid?

Alla sporterna har något som jag vill åt, och även om vissa grejer absolut krockar så vill jag helt enkelt inte välja just nu! Allt känns liksom roligt!

Tävlingslydnaden med sin krav på precision och strikta bedömning av dubbelkommandon ger väldigt bra och mångsidiga grunder, plus att hunden får träna många motsatser: explosiv snabbhet vs stadga/fokus, nära föraren vs på avstånd, växla snabbt i aktivitetsnivå och tanke. Hunden behöver kunna ett fåtal moment, men väldigt exakt.

Rallylydnaden är mycket friare i handling och bedömning, men kräver en hund som verkligen är uppmärksam eftersom ingen bana är den andra lik och många skyltar är nästan likadana. Perfekt för att träna uthållighet och signalkontroll! Jag väljer att hålla mina signaler få och mitt kroppsspråk “rent”, och verkligen traggla med samma grundträningstänk som i lydnaden. Det håller bättre då.

Heelwork to music är min favoritsport just nu, jag är oerhört fascinerad av mixen av precision och kreativitet som finns både i den och i freestyle. Önskvärd position i heelwork är inte riktigt samma som i lydnaden, så jag har gjort ett antal val som jag är medveten om kommer att ge nerdrag. I Heelwork har jag valt att Rocket ska röra vid mig, vilket en lydnadshund absolut inte ska göra. Min tanke är – om jag vill tävla i båda sporterna – att så småningom ha olika fotgåenden. Men det ligger i framtiden, just nu tränar jag positioner för heelworken och accepterar att det både blir sämre betyg i lydnaden och kanske avdrag i rallyn.

Freestyle är trickträning, och att skapa intressanta kedjor med variation. Jag kan bygga på sådant han gillar att göra och har lätt för, och träna uthållighet och timing på ett väldigt lättsamt sätt. Trick är KUL!

Agility är bara på skoj, för att jag tycker att alla hundar som är fysiskt lämpade ska få chansen att testa agility. Det bygger också in fart i träningen och övar förmågan att tänka, lyssna och springa samtidigt – INTE självklart för Rocket! Plus att JAG måste tänka en massa, och det är nyttigt för mitt ego och min förståelse för mina elever att vara riktigt dålig på något…

Hoopers är lika kul som agility, men på ett annat sätt! Distanshandling och den tekniska biten är häftigt att lära sig, och ger en bra träning i att jobba självständigt på avstånd men med styrning. Jag inbillar mig iaf att styrningen kommer in så småningom. (Rocket gillar att springa!)

Och så nosework, bara för att jag verkligen, verkligen vill ge honom glädjen i att få jobba med nosen. Nosework är hyfsat enkelt för mig att hålla på med, jag tycker att det är kul att tävla i oavsett hur det går, och den rena glädjen i sökarbetet är svårslaget.

Så småningom, om jag vill satsa ordentligt på något, kommer jag att behöva plocka bort något annat. Även om Rocket verkar kunna träna i stort sett hur mycket som helst så har JAG begränsningar… Och om jag vill att vi ska komma till högsta klassen och kanske siktar på mästerskap behöver jag fokusera träningen mycket, mycket mer än vi gör nu.

Men än så länge kör vi på bredd, och drar nytta av alla sporterna olika inriktningar för att bygga någon sorts helthetsgrund. Känner efter vad som känns roligast. Vad Rocket gillar mest. Vad JAG gillar mest, tillsammans med honom! För första gången känns det nämligen som att det är jag som har lyxen att så småningom välja, han verkar verkligen gilla och ha viss fallenhet för det mesta!

Det är en lyxig valmöjlighet efter fyra hundar som väldigt tydligt haft styrkor och svagheter, och det är nog ytterligare en anledning till att vi tränar mycket olika sporter. Vi kan!