Glad påsk! För min familjeflock har delar av påsken tillbringats rullande – Van Diesel är invigd för året. En övernattning blev precis lagom för Rockets första husbilstur.

Med tanke på att Rocket kan ha starka (ljudliga) reaktioner på nya saker valde vi en lugn plats mitt i skogen, ca 1,5 timmar bort. Hans Höghet fick åka i transportbur – jag litar inte på att ha honom i säkerhetsbälte. Med ett fikastopp där en intet ont anande bichon frisé blev en smula utskälld (och faktiskt bara en smula! Vi tränar och blir bättre!) tyckte han att det var helt OK. Övriga kelpar är ju vana sedan tidigare och var nog mest förvånade över att vi stannade så snart.

Väl framme fick han ägna ungefär en halvtimme åt att noggrant undersöka varenda millimeter av bilens insida, från tutan till knapparna på dynorna.

Det vi vanligtvis gör när vi är ute är att vandra omkring i naturen. Första promenaden tog ca två timmar, och efter det var fyra av fem deltagare lite trötta. Inte Rocket! Så han och jag gick på en egen extrapromenad.

Det är fascinerande hur annorlunda han är när han går med eller utan resten av sin familj. Jag har tagit för vana att ge honom ensampromenader några gånger i veckan, jag upplever att det stressar ner honom rejält, ger honom mer fokus på att utforska och uppleva miljön, och stärker vår relation. Dessutom var det t-shirt-väder. Jag var VÄLDIGT nöjd med livet!

Efter det kunde till och med en energizertvättbjörn på steroider tänka sig att sova. En halvtimme. 😅

Eftersom det var Rockets första tur försökte vi hålla på vanliga rutiner, både i göromål och tid (det kan annars bli lite si och så med det…) Promenaderna hade vi avklarade – det blev ytterligare två under kvällen. Matdags vid vanlig tid. Tuggis vid vanlig tid. Lek med leksak vid vanlig tid (för annars exploderar liksom hela kelpien av uppdämd rörelseenergi!) Och sova vid vanlig tid. Otroligt nog somnade han direkt, ett par vaktskall på nya ljud (inte konstigt) och sedan var det snark heeeeela natten.

Att man vaknar i gryningen är ju sedan gammalt, och det är helt och hållet Midoris påfund. Vilket betyder att soluppgången förevigades – precis som vår husbildtradition kräver.

Det är en helt speciell känsla att gå ut med dogsen i en ny skog så tidigt på morgonen. Allt vaknar till liv, och vi är lite morgontrötta mitt i all action och bara iakttar. Ännu bättre blev det när vi kunde gå tillbaka och somna om en timme innan vi startade dagen på riktigt!

Vi avslutade med en gemensam promenad ut på myren. Ett mästerstycke i samarbete – tre hundar och två människor balanserandes på smala spångar! Och vi klarade det, ingen blev blöt!

Nu är jag snaaaaart tillbaka i vardagslunket igen, med kursstarter och planer för sommaren och lite annat smått och gott. Jag ska inte säga att jag är vidare fysiskt utvilad efter vårt påskäventyr, men mentalt återhämtad är jag definitivt!