Min lille söte valp har bytts ut mot en gänglig hyenaliknande varelse, med gula ögon som tittar skeptiskt åt mitt håll när jag ber honom om något. Som att sluta försöka stjäla Midoris grejer, hoppa ner från köksbordet, eller ta bort nosen från min tallrik.

Han är inte tonåring än (jisses, det kommer att bli värre…) men han har DEFINITIVT utvecklat sin helt egna personlighet.

Ulrika har döpt honom till “Eländet” efter att han har bott hos henne en vecka (övriga hundar i våra hushåll håller med till 100%). Jag tänker honom ibland som två hundar, Rocket och Eländet, som visar upp två delar av hans personlighet.

Hänga med andra hundar
Rocket ligger och myser med Midori på morgonen, följer Valle som en skugga och lär sig respektfullt av sin äldre farbror, och leker som en tok med Totoro – de har dragkamp tillsammans, springer ikapp, och brottas.
Eländet blir förbannad när någon säger till honom, tjatar högljutt skällande på sina kompisar tills han får det han vill ha (oftast deras tuggisar), biter Tot i öronen så det blöder, snor tuggisar ur Totoros mun, och älskar att leka “luften är fri”. Dessutom skäller han på samtliga hundar han inte känner…

Hänga med människor
Rocket älskar att kela. Han kan vara i knäet och bli klappad i timmar, han lägger sitt huvud mot mitt ansikte och blundar, han älskar att stå i mellan-position, och han vill följa med överallt och är nyfiken på allt.
Eländet ser händer som sin favorittuggleksak (och bits rejält!), kastar upp sina tassar i ansiktet och rivs, hänger i byxben, och snor allt som verkar viktigt för husse och drar iväg för att bli jagad.

Vid matdags
Rocket äter från sin snuffelmatta och kan dela med sig till Midori om hon frågar snällt. Han tuggar tuggis sida vid sida med sina kompisar, och han tränar gärna för torrfoder.
Eländet vaktar sin matplats och sina tuggisar som en grävling och behöver hållas avskild, stjäl utan urskillning, skäller hysteriskt när någon vägrar ge honom det han anser är rätteligen hans (alltså allt) och snor mat från tallriken om han får chansen.

I träningen
Rocket lär sig snabbt och verkar älska att träna. Han har lätt att fokusera och tänker sig igenom problem. Han är lättbelönad – mat är en favorit, men leksaker är toppen! Han gillar att leka tillsammans, och han gillar samarbete.
Eländet tar rollen som polis med andra hundar i närheten (INGEN får leka utom Eländet!), förstår inte oerhört svåra ord som “sitt”, och drar iväg till Totoro och kraschar hans träning så fort han får chansen.

Sovdags
Rocket sover i min säng, bredvid Midori och ibland Valle. Han rullar ihop sig på sin filt när jag går och lägger mig, och smygger ibland upp och lägger sig vid min mage. Drömmer jag mardrömmar sätter han nosen försiktigt mot min mun, så att jag vaknar och ser hans snälla ansikte – sedan snuffar han in sig vid min haka.
Eländet vägrar somna. Istället strimlar han lakanen, springer in och hoppar på husse, bråkar med Midori, och springer ut och skäller, och hoppar fram och tillbaka i sängen till någon av oss (oftast Midori) tappar tålamodet.

Jag älskar och omfamnar både Rocket och Eländet, de hänger ju ihop. Rocket existerar inte utan Eländet (och ärligt talat så tar jag Eländet med ro, för det mesta, och skrattar en hel del åt honom). Vissa delar av Eländet har kommit på senare tid (det här med att skälla på andra hundar liksom bara dök upp en dag), andra delar har redan börjat försvinna (första veckan kunde jag bokstavligen inte klappa honom utan att han satte tänderna i min hand).

Alla hundar har olika sidor. Vissa delar gillar man, andra…inte så mycket. Men det är ju liksom en del av charmen! En hund är en helt egen individ, med en helt egen personlighet och en helt egen vilja. Jag vill inte ändra honom, eller ta bort någon de sidor som är han – oavsett om jag gillar dem eller inte. Däremot hoppas jag på att kunna fila av de skarpaste hörnen som faktiskt ställer till lite problem för både honom och resten av familjen, och lyfta fram och stärka de egenskaper som jag verkligen älskar!

Vad Rocket är MEST är en rolig, nyfiken, intresserad, samarbetsvillig och vänlig kompis. Han vill vara med hela tiden, han tar livet med en klackspark, och han är – faktiskt – väldigt kärleksfull. En tänkare som analyserar och för det mesta kommer fram till att livet är ganska awesome. Det har hänt mycket under de fyra månader han har bott hos mig, och jag är nyfiken på vad jag kan se tillbaka på om ytterligare fyra månader!