Då och då funderar jag över hur lika – eller olika – oss själva hundar egentligen är. På insidan av skallen alltså.
Har hundar humor? (Jag hävdar ett försiktigt ja, men det kan vara färgat av hur jag tolkar och uppfattar deras handlingar).
Kan de göra en enkel konsekvensanalys? (Definitivt ja, men inte alla hundar. Inte alla människor heller för den delen.)
Kan de fundera över livet? (Vet inte. Men jag hoppas att OM de kan det så funderar de över trevliga saker.)

Kreativa hundar
Något som jag är helt säker på, är att hundar som får stimulans blir mer kreativa. För mig är kreativitet ett tecken på trygghet – att våga prova nytt, det är ett tecken på nyfikenhet och livsglädje – att VILJA prova nytt, och
det är ett tecken på intelligens – att kunna tänka utanför givna ramar och lägga ihop flera saker man lärt sig till något nytt.
Jag har respekt för att inte alla vill ha kreativa hundar. Det är enklare att leva med en hund som inte ifrågasätter, hittar på nytt, och sysselsätter sig själv på olika intressanta sätt. Att istället ha en kreativ hund kräver en del humor, och att man inte är så rädd om sina prylar. Ibland kräver det en mentalitet där man står och tittar på hunden som just gräver igenom hela lådan med återvinningsförpackningar, själalycklig över att hon funderat ut hur man både öppnar och drar ut den, med ett fånigt småleende och tänker att “det var ju en billig aktiveringsleksak” medans gamla mjölkförpackningar strimlas över golvet.
Om någon undrar så har exakt det hänt mig i veckan. Och jag reagerade exakt så. Sedan städade jag, och nu har Kelpan och jag börjat fundera över vem som är smartast. Jag försöker hindra henne från att öppna lådan (genom att spärra den på olika sätt), hon är glad över att jag utmanar henne med svårare uppgifter. Så olika man kan se på saker…

Träna upp kreativitet
En anledning till att jag tar mina hundars mer …intressanta… eskapader med ro, är att jag vet precis vem som har skapat detta.
Jag.
Jag har gjort det delvis genom att uppmuntra kreativitet i vardagen. Jag tycker att det är lite intressant att bli “tränad av mina hundar”, alltså att de medvetet gör saker för att få mig att göra som de vill: öppna dörren, ta fram maten, ge dem tuggpinnar, leka med dem. Alltså är jag medvetet ganska “lättränad”, och låter dem få bestämma över sitt liv i mesta möjliga mån.
Jag tränar dessutom aktivt att de ska bli mer kreativa! Varje gång vi shejpar, varje gång jag lär in ett nytt trix, och varje gång jag fångar något som de gör och belönar det.
Och mer än så: vi tränar speciella “kreativitetspass”, där jag belönar nytänkande och förmåga att snabbt “växla spår” i huvudet! Det kan vara lekar som “100 saker att göra med ett föremål” – alltså att få fram så många olika saker som möjligt att göra med ett slumpmässigt valt föremål – eller “Ge mig något nytt!” – belöna ett beteende 3-4 gånger och sedan be hunden om något nytt. Kommandot “Ge mig något nytt” betyder att hunden ska byta beteende till vad som helst utom det den nyss gjorde.

Varför träna kreativitet?
Första och största anledningen: för att vi tycker att det är roligt. Jag älskar att se mina hundar tänka i nya banor. De älskar att göra det – verkar det som. De är alltid oerhört glada och stolta när de kommit på något helt nytt!
Numer två: därför att en hund som är van att testa och tänka är lättare att träna in nya saker på. Och det gör jag, ofta och gärna. De flesta hundsporter får nya moment lite då och då, och freestyle och HtM är ju helt fritt och styrs bara av min fantasi!
Och nummer tre: jag tror att det ger mina hundar ett bättre och roligare liv. Jag tror att hundar – precis som vi – gillar att lära nytt och lösa problem bara för glädjen i det. Att kunna påverka sin omgivning är en mycket viktig del i välfärd för alla levande varelser, och att uppmuntra kreativitet är för mig ett sätt att låta hunden göra just det.
Nu hör jag att Kelpan återigen har lyckats “lösa pusslet”, dvs kommit in i återvinningslådan, bakom mig. Dags att sluta skriva…
0 kommentarer