Som konstaterat igår: godis är praktiskt. Och oftast omtyckt. Och går att träna upp så det blir MER omtyckt, och rutinerna runtomkring kan tränas så att det blir effektivt att använda även om det är VÄLDIGT omtyckt. Godis täcker liksom allt! Eller?

Jag tänker lite så här:
En belöning är så mycket mer än “bara” en belöning. Jag kan använda belöningen för att bygga olika färdigheter hos min hund (som att gripa-hålla-släppa med en kamptrasa, eller springa-gripa-hämta med en boll), jag kan med hjälp av belöningar träna självkontroll och kontakt (exernbelöningar i olika former) och jag kan vända störningar till belöningar genom att ta kontroll över dem.
På tävling får jag inte lov att belöna med något annat än min egen fantastiska person (eller inte så fantastiska, beroende på vilken hund man frågar).
Och belöningar bygger uthållighet och samarbete – om inte hunden kan koncentrera sig på belöningar i en minut, hur ska den kunna fokusera på jobb i en minut liksom? Koncentrationsförmåga måste övas upp.
Allt ovan nämnda skriver vi om i veckan som kommer. Ju fler fungerande belöningar vi har att jobba med – ju enklare blir vårt jobb som belöningstränare. Helt Enkelt.
Idag tänker jag skriva lite om hur jag använder belöningar för att kunna växla hunden!

I träningen vill jag kunna växla upp hunden, och växla ner hunden. Beroende på hund så har de olika svårt för olika växlar, gamla Mårran har alltid varit som en vespa med bara två växlar och en maxfart på 15 km/h, medans Midori är en Ferrarri som inte ser vitsen av någon växel under femman.
En hund som Mårran, som helst ligger i ettans växel och sover sig genom livet, är ganska problemfri – men kanske inte så rolig att träna.
En hund som Midori, femmans växel från start, är svinkul att träna – så länge man tränar saker som går snabbt och inte bryr sig om att det ofta blir “fort-men-fel”.
OK, jag fattar VARFÖR det är bra att kunna växla. Hur sören gör man då?
Jag använder olika typer av belöningar som hjälper Midori att växla ner, och Mårran att växla upp. Genom att jobba med att hitta olika växlar snabbare och snabbare, bara i belöningarna, så blir träningen rolig och kravlös – vi testar oss fram! Inga moment är inblandade, inget kan “bli fel”. Jag samlar information.

Här kommer en liten sammanställning av hur Midori fungerar, vad som hjälper henne att växla ner och upp.
Belöningar som växlar ner:
- Slicka på mjukost-tub
- Beröring (obs – måste ofta tränas in på heta hundar! Kommer mer om det i veckan)
- Leta godis i gräset
- Omvänt lockande
- Äta flera godisar lugnt ur handen (värdeladda en position)
- Gnaga på belöningen (grisöra, pinne)
- Jobba med ett matpussel (tex en fylld Kong)
En passiv belöning är en belöning som hunden är ganska stilla i, eller rör sig långsamt. Vissa av dessa belöningarna tar lite tid, och används som “pausbelöningar”, slutbelöningar för ett pass som hjälper henne att varva ner till nästa pass. Att slicka och nosa är beteenden som i sig lugnar kroppen. Det omvända lockandet bygger en fokuserad stillhet som är perfekt utgångläge när hon ska gå fot eller hålla sin position en stund.
Belöningar som växlar upp:
- Springa efter kastade godisar
- Jaga godis i handen
- Kamplek
- Jaktlek
- Hoppa efter mina händer
- Hoppa upp i famnen
- Springa ärevarv
- Springa till extern belöning
En aktiv belöning är en belöning med mycket rörelse. Denna sortens belöningar är Midoris favoritbelöningar. Hon är en hund som gillar att röra sig! Därför behöver jag ibland vara lite försiktig med hur jag använder aktiva belöningar, och inte fastna i att använda dem för ofta bara för att de är effektiva.
Samtidigt upplever jag att hon ibland behöver få ut uppbyggd frustration – om vi tränar något hon tycker är svårt – genom att få springa iväg med sin boll 14 varv runt planen. Om jag nekar henne de aktiva belöningarna så pyser hon över istället. Ibland kan alltså en riktigt aktiv belöning hjälpa henne att växla ner! Speciellt om jag ger henne en rejäl paus efteråt, en liten promenad kanske. När vi sedan kommer tillbaka till träningsplanen är hon betydligt enklare att hålla i lagom växel.

Lär hunden växla snabbare och snabbare
Genom att växla mellan aktiva och passiva belöningar så kan jag lära min hund att snabbare växla upp eller växla ner. Och viktigare: jag lär MIG SJÄLV vad som fungerar för min hund och kan HJÄLPA henne växla upp och växla ner!
När det fungerar att växla i belöningarna så kan jag lägga på olika signaler. För att växla upp har jag “klara…färdiga…KÖR” eller ett halsbandsgrepp. Redan när jag säger “klara” så är hon beredd: spänner kroppen, adrenalinet går ut, hon vet att snart ska hon explodera i rörelse.
För att växla ner använder jag ofta en nosfrys i handen, en lång utandning, eller att jag stryker henne över bringan. Hon slappnar av i kroppen, och andas ut. Perfekt läge för att skicka på vittringspinnar, eller lämna för en fjärrdirigering.
Vad behöver din hund bli bättre på? Växla upp eller växla ner?
Börja i belöningarna! Testa dig fram – vad fungerar för din hund? Behöver du använda måååånga aktiva belöningar och någon passiv ibland (om du har en Mårran-hund)? Eller är det tio passiva på en aktiv för att hitta rätt växel?
Och vill du ha fler tips på hur jag jobbar för att få mina hundar lugna och fokuserade så finns min bok!

Bok: Lugn och Fokuserad Hund
Boken Lugn och Fokuserad hund.
Trevlig träning!
/Åsa
0 kommentarer