Både jag och Ulrika gillar att göra saker ihop med våra hundar. Det har vi haft i huvudet när vi har valt våra hundar – vi har båda valt raser som är gjorda för att jobba, och vi har båda valt linjer inriktade på aktiva hundar. Med lite olika inriktning – vallhund kontra vakthund – men vi har medvetet valt hundar som inte bara vill ha en uppgift (eller flera) utan faktiskt kräver det för att må bra.

Aktiv hund – på gott och ont

Att ha en aktiv och självständig hund som är van att träna både intellekt och kropp är jätteroligt – i träningen. I vardagen kräver det ett visst mått av både humor och tålamod, och förmågan att skratta istället för att gråta (eller bli arg) när hundarna gör det de faktiskt är både avlade och tränade för: hittar på saker.

Jag och Midori har till exempel en pågående upptrappning runt de lådor som jag förvarar återvinningsförpackningar i. Hon gillar att dra ut förpackningarna över hela golvet och finfördela dem. Jag tänker lite mer att de ska få samlas i lådan till de slängs. Alltså gör jag det svårare och svårare för henne att komma åt dem, och hon tar utmaningen på största allvar och blir mer och mer uthållig och uppfinningsrik… Jag är helt säker på att hon uppskattar sin “aktiveringsleksak”!

För det är vad det handlar om: hon vill aktiveras. Ha en uppgift. Lösa problem. Och innefattar det kroppsarbete så är hon i sjunde himlen. Hon vill JOBBA!
Om jag inte ger henne något vettigt att göra så hittar hon sina egna uppgifter: dra ut saker på golvet, slita sönder saker, skälla på allt och inget, förpesta livet för övriga familjemedlemmar (både två och fyrbenta). Dra som en idiot i kopplet, jaga bilar, vägra bli infångad när hon är lös.
Och om jag tränar lydnad med henne när hon är understimulerad så rinner liksom energin över i en massa ljud, ärevarv med leksak, svårt att fokusera, kan inte vara stilla. Börjar valla koner och apporter. Och vi blir båda frustrerade.

Berikning

Hundar har en massa naturliga beteenden som de behöver få utföra för att må bra. Det är till viss del rasbundet: en retriever vill använda munnen, en vallhund älskar att samla ihop individer, en vinthund behöver få springa. Många beteenden är gemensamma för alla hundar: till exempel gnaga, slita sönder, spåra/söka, bädda, undersöka, gräva, jaga, slicka, smyga, balansera, etc. Hur stort behov hunden har av att få utföra olika beteenden är också individuellt.

Berikning är när vi ger hundarna möjlighet att utföra sina naturliga beteenden under mer kontrollerade former. Ett enkelt sätt är att använda berikning när det är matdags:

• Sprid maten på gräsmattan
• Lägg maten i smutstvätten (inte lämpligt om hunden slaktar tvätten i sitt letande)
• Låt hunden gräva i en lövhög efter maten
• Lägg maten i en tom PET-flaska
• Vänd matskålen uppochner över maten
• Blanda maten med olika bitar av grönsaker
• Använd maten att göra godisspår av
• Lägg maten i en tom toarulle som ett litet paket

Hunden löser sedan “problemet” på egen tass, utan din inblandning. Anpassa därför svårigheten efter din hund, vi vill inte att den ska misslyckas med att komma åt sin mat!

Berikning kan också vara hur miljön runt hunden utformas: möjlighet att välja mellan flera liggplatser på olika platser och höjd, möjlighet att välja mellan att vara ute eller inne, möjlighet att gå på strövtåg och undersöka det som verkar intressant för stunden så länge man vill, möjlighet att få tugga på en tuggis eller en leksak när man känner för det.

Aktivering

Men vad är skillnaden på “berikning” och “aktivering” då?

Det beror lite på vem du frågar. Det här är mitt svar:
Berikning stimulerar de naturliga beteenden som hunden redan har i sin repertoar, och hunden gör det “på egen tass” när och om den vill. Valfrihet är viktig, det finns ingen prestation inbyggd.
Aktivering gör vi tillsammans, jag och min hund – tränar grejer, löser problem, samarbetar. Här har vi ofta ett “mål” med vad vi vill göra.

Båda behövs. Beroende på fyrbening, tvåbening och vilket liv man lever kanske man väljer mer berikning och mindre aktivering eller tvärt om. Alltför mycket aktivering kan vara stressande för hunden, lyssna på din hund och hitta en bra balans.

Känns det förvirrande? Det spelar faktiskt ingen roll om du kallar det ni gör för “berikning” eller “aktivering”, så länge din hund får pyssla med stimulerande saker som gör den nöjd. Det är det viktiga.

Därför kommer jag i resten av inlägget inte längre kategorisera mina tips som berikning eller aktivering, utan bara skriva om sådant som är roligt – och nyttigt – att göra tillsammans!

Nosen

Att få använda nosen är viktigt för en hund. Vi kommer aldrig att förstå deras doftvärld, men alla som har sett en hund koppla bort andra sinnen när de kopplar på nosen vet hur starkt det är. Att få använda nosen är en hundlig rättighet!

• Alla typer av leta godis. Inne, ute, under möbler, i lådor, uppe på stolar, i träd, använd din fantasi. Börja enkelt, visa med handen, säg “leta” med spännande röst. Gör det svårare och svårare efterhand. Försök hjälpa hunden så lite som möjligt, lär den att jobba självständigt.
• Samma sak, men med älsklingsleksaken. Växla mellan att hunden får behålla leksaken och att byta mot en godis och gömma igen.
• Spåra tillsammans med din hund. Ett kort godisspår är lätt att lägga i trädgården eller i vardagsrummet. Utöka efterhand. Prova gärna en spårkurs eller en spårdag och lär dig lägga spår i skogen.
• Göm dig och låt hunden leta rätt på dig. Jätteroligt om man är två stycken som hunden får leta upp växelvis.
• Nosework och specialsök. Roligt, enkelt att pyssla med (om man inte siktar på tävling), älskas av i stort sett alla hundar.

Kroppskontroll

Hundar mår bra av att lära sig var de har sin kropp! Proprioception, alltså vetskapen om var de har sina olika kroppsdelar både i förhållande till sin egen kropp och till omgivningen, är något många hundar behöver träna upp. På köpet blir de starka och smidiga, får bra balans och bättre självförtroende.

VIKTIGT: du behöver säkerställa att träningen är säker för hunden, att skaderisken är minimal, och du behöver tänka på nya rörelser som styrketräning för hunden. Undvik många repetitioner av samma sak, låt alltid hunden välja, och lyssna på den.

• Agilityn är självskriven.
• Dog Parkour är en rolig aktivering och träningsform, som utnyttjar miljön ni har runt er.
• Ut i skogen! Locka upp hunden på stockar och stenar, låt den sätta sig och lägga sig.
• När ingen är i närheten kan man ha mycket roligt på en lekplats. Se bara till att den är hundtillåten.
• Lär hunden balansera en godis på nosen, eller en leksak.
• Lär hunden stå och gå på bakbenen, sitta fint, dansa osv.
• Testa spring eller cykla med din hund (eller rask promenadtakt om du har en pyttelitet variant)! Vanlig fysisk motion är viktigt. Ja, hunden får bättre kondition och kan få ett större rörelsebehov. Men det är det faktiskt värt. Hundar är gjorda för att röra på sig. Alla hundar (med anpassning av mängd för individ så klart).

Problemlösning

Att ge hunden ett problem att lösa gör att den utvecklar sin kognitiva förmåga. Den blir smartare helt enkelt! Jag upplever att det är lite som att lösa korsord för mina hundar, de tycker att det är roligt och intressant så länge det ligger på rätt svårighetsgrad. Inte för enkelt, då blir det tråkigt. Inte för svårt, då blir de alltför frustrerade och riskerar att ge upp.

• Det finns gott om aktiveringsleksaker i djurbutikerna. Olika hundspel rekommenderas, med varningen att hunden snabbt lär sig dem.
• Göm godis under ett plastglas som hunden får välta. Utöka till mugg som är svårare, djup tallrik, flat tallrik, gryta som slamrar, och se hur hunden löser problemet. Delvis stängda glasspaket funkar bra.
• Låt hunden slita sönder en toarulle för att komma åt godiset, eller ett paket, eller en petflaska.
• En kong är en ihålig gummileksak som är perfekt att lägga kletig hundmat i. Den fungerar också utmärkt som kastleksak ock kampleksak. Den svarta kongen är den enda leksaken som min Jack Russel inte lyckades ha sönder! OBS att röd kong classic används i specialsöket, vill du pyssla med specialsök så är det alltså inte den bästa slit-och-släng-leksaken.

Träning

Att träna med sin hund är både roligt och stimulerande för båda – men det vet du ju redan. Och det finns ju så oerhört mycket att träna på! Vardagssituationer, trix, olika hundsporter… Det tar liksom aldrig slut! Så många möjligheter kan kännas överväldigande, så mitt bästa tips är att välja något varje vecka som ni behöver träna (som gör vardagen enklare) och något som ni bara tränar på kul (trick, hundsport, etc).

Sammanfattning

Ge din hund något att göra. Jag lovar, det förebygger väldigt mycket problembeteenden och bevarar er mentala hälsa. Välj sådant som ni båda tycker är roligt, och välj med fördel så att du ger hunden utlopp för sina naturliga beteenden, låter den använda sin nos och sin kropp, och utveckla sitt intellekt.

Du behöver inte göra en stor grej av det. Du behöver inte åka någonstans (om du inte vill) eller lägga flera timmar på en aktivitet (om du inte vill). Ni behöver inte prestera något. Jag gör mycket under våra promenader, i reklampausen på kvällen när jag tittar på TV, och när det är matdags.

Och lägg in “lediga dagar” då och då, speciellt om du gillar att träna hund och ni tränar ofta och mycket. En ledig dag behöver inte vara tråkig, men kan ägnas åt lite mer lugna hundiga aktiviteter – sitta och mysa i soffan med en bok och ett tuggben, picknicka i parken eller skogen, långpromenad där hunden får leda vägen och nosa hur länge som helst på olika fläckar. Prata med din hund, om livet, och hur mycket du tycker om den, och alla bra saker den gör. Även om den inte förstår dina ord så förstår den din röst, ditt tonfall, ditt kroppsspråk – och DU förstår dina ord.

Inte för att vara sån, men i vårt medlemskap finns kurser om både aktivering, nosework, parkour och trickträning. Just saying.