fbpx

Vad är syftet med träningspasset?

Det är många saker som behöver byggas för att få en både hållbar och högpresterande tävlingshund. Att klämma in ALLT i samma träningspass är inte bara svårt, det är en dum idé! Att till exempel träna både precision och störningsträning av nya störningar och nyinlärning av ett trick samtidigt är liksom dömt att misslyckas…

Rocket och jag tränar för Anja Christiansen, syftet med just det här passet var att få en högre förväntan i den nya positionen efter ett positionsbyte.

Att hålla i huvudet vad syftet är med just det här passet – alltså vad jag vill att det ska leda till – tycker jag gör livet mycket enklare.

Just nu jobbar jag och Rocket med ett antal saker, bland annat:

Signaldiskriminering. I vårt freestyleprogram ska han hoppa upp på min rygg vid två olika tillfällen. Första gången ska han stanna kvar och hitta balansen medans jag kryper. Andra gången ska han flyga över mig och bara ta stöd, och sedan fortsätta framåt. Jag tränar det i korta minikedjor, ett par beteenden före så att han känner igen var i programmet det kommer och något beteende efter. Det här är inte uthållighet eller precision i övriga trick – det är fokuserat på att lära honom känna igen signalerna för att hoppa upp och stanna, eller hoppa upp och flyga vidare.

Nyinlärning. Vi tränar alltid på nya trick att kunna använda i framtiden. Just nu tränar vi “push” (att lyfta rumpan till en bugning från liggande), “switch” (att vända ut från mig) och “fram” (framförgående). Tricken är väldigt nya, så de tränas helt isolerat från andra trick med mycket hjälper än så länge.

Min kropp. Både mitt uttryck i våra program med placering av händerna, blick, och huvudhållning, men också en så till synes enkel sak som att hålla både tempo, en rak linje, och korrekt handposition när han kommer in i fotposition bakifrån. När jag har fokus på mig själv tränar jag först utan hund, därefter med hund men utan någon tanke på vad han ska göra (oftast får han mängder av belöningar för att bara hänga med), först när jag känner mig säker på mina uppgifter börjar jag skifta fokus till vad han gör.

Uthållighet. Vi tränar uthållighet både genom att blanda beteenden, bygga slängprogram, och så klart träna kortare och längre kedjor ur våra tävlingsprogram. När jag har fokus på uthållighet släpper jag på detaljerna – jag gör en mental notering om var det brister, men fastnar inte i att “fixa” saker där och då. Uthållighet ska träna glädjen i att jobba vidare, helt enkelt, åtminstone för oss.

Störningsträning och tävlingsträning. Är det svår miljö ska uppgifterna vara enkla och lönen värd besväret! Jag vill hjärntvätta mina hundar att de är VÄRLDSBÄST när det är störningar eller tävlingsmässig miljö. alltså ser jag till att välja uppgifter som de är bra på och belöna rikligt. Inte förrän en störning faktiskt inte är en störning längre lägger jag ihop den med uthållighet eller precision.

Detaljer. När jag vill bygga precision i ett trick ser jag först till att tricket fungerar som jag vill ensamt. Därefter testar jag det i en kort kedja, ett beteende före eller efter. Funkar det bygger jag kedjan längre. Och funkar det lägger jag på störning – då på en enklare kedja igen, som sedan gradvis byggs svårare.

Kurshund. Då och då använder jag Rocket för att visa något, då är inte syftet varken hans eller min träning utan att tydliggöra en övning eller liknande för en grupp.
Här har jag slarvat på sistone! När Rocket är med som kurshund är en del av min uppmärksamhet på mina deltagare. Även om uppgifterna är enkla så är inte alltid miljön enkel, och jag har varit för snål med betalningen till min hund de senaste gångerna. Jag har helt enkelt fallit i fällan “men det här kan han”, och inte varit uppmärksam på små tecken. Tack och lov går det enkelt att fixa, genom att redan innan jag tar ut honom tänka igenom syftet med passet. Ja, det är att visa något. Men det är OCKSÅ att få honom trygg och glad med att visa saker, och om jag lägger lite mer vikt vid det så är han snart sitt vanliga glada visningsjag igen.

“Du och jag, matte. Du och jag!”

Jag tänker ibland att det handlar lika mycket om vad man väljer bort att träna i passet som vad man väljer att träna. Att välja bort att träna svåra moment när man tränar längre uthållighet än vanligt. Att välja bort att träna störning när vi tränar exakt precision. Att välja bort att ha med hunden när jag tränar saker som behöver sitta i min egen kropp. Och tvärt om – att välja bort att träna min koreografi när jag tränar svårare störningar, för att kunna ha full fokus på min hund och därmed snabbt kunna göra justeringar så att han upplever att det är lätt att jobba.

En sak i taget, precis som med allt annat.

Du kanske också gillar…

När är man tävlingsfärdig?

När är man tävlingsfärdig?

Det är en fråga som vi får lite då och då, i olika kurser för olika sporter. När är man tävlingsklar? Och svaret tror...

Gott slut och gott nytt!

Gott slut och gott nytt!

Dags för vår sedavanliga årskrönika med tillbakablick och framtidshopp. 2023 har varit kärvt för många, inte minst...

Slängprogram i freestyle

Slängprogram i freestyle

Just nu jobbar jag med vår nästa onlinekurs, som handlar om något som jag tycker är väldigt roligt, intressant och...

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.