Publicerad Lämna en kommentar

Träna, tränare, tränast!

Idag har vi presenterat något fantastiskt: vår tränarsatsning för den som vill utvecklas som hundtränare! Som vanligt hämtar vi inspirationen från vad vi själva vill göra, dels som deltagare (vi hade båda anmält till den här direkt) och dels som instruktörer (vi kommer att älska att hålla i den och se utvecklingen).

För det är ju precis vad det handlar om. Det här är vi, vårt jobb och vårt privatliv. Att utvecklas och utveckla. Vi utvecklar oss själva, våra hundar, våra deltagare och våra deltagares hundar. Livin’ the drem life, y’all! (Det kanske börjar vara länge sen jag sov…)

Träna!

Att träna är vad allt handlar om. Vi kan – och bör! – läsa oss till mycket, men i slutänden är det praktiska färdigheter som avgör. Dessa får vi inte utan att jobba på dem. Vilken tur då att det är den roligaste biten! (Ja, till och med roligare än att sitta uppe till kl 03 och läsa om transkriptionsfaktorer otroligt nog…) Jag tror inte någon som läser den här bloggen inte gillar att träna hund? 😁

Själv älskar jag det! Jag motiveras starkt av information, det är vad jag jobbar hårdast för. Vilket betyder att jag tycker all form av träning som kan lära mig något nytt om mig själv, min hund, mina kursare, deras hundar, träningsupplägg, specifika sporter – allt! – är superspännande. Det gör mig till en lite mysko typ, men en ganska bra tränare. Och det ser till att jag ständigt utvecklas samtidigt som jag håller mina praktiska färdigheter vid liv.

Vad motiverar dig att träna? Det är en viktig fråga att veta svaret på.

“Bakbenstarget på sten. Check! Vill du att jag sla slå en frivolt också?”

Tränare!

I en träningssituation finns det en tränare och en som blir tränad. Eller hur? Nej såklart inte – det vore alldeles för enkelt!

Den klassiska beteendanalysuppställningen är ABC: Antecedent > Behavior > Consequence. Det vill säga (ungefär) situationer leder till beteenden som leder till konsekvenser, dessa konsekvenser motiverar framtida beteenden i samma situation. Du lyfter handen, Fido sätter sig, du ger Fido en köttbulle. Nästa gång du lyfter handen kommer Fido att väldigt sannolikt sätta sig, för han gillar köttbullar. Du är tränaren, Fido blir tränad.

Fast så funkar det inte riktigt. Du och Fido sitter ihop i ett mer komplicerat system. Du lyfter handen är Fidos A – men det är ditt B! Fido sätter sig som B – men det är ditt C! Och så vidare. Ni rullar fram i er träning i ett ABC-hjul, där era beteenden är varandras konsekvenser för tidigare beteenden. Det är inte så krångligt som det kanske låter, men det kan krångla till det för en ändå. En till sån där “det är enkelt men inte lätt”, som vi Helt Enkelt-are är så fokuserade på.

Det är förhållandevis lätt att se Fidos ABC, om än vi givetvis alltid kan bli bättre på det. Men det är svårt att se sina egna! Du agerar tränare för Fido, men vem agerar tränare för dig? Vi behöver alla någon som står utanför loopen ibland och kan se bådas beteenden och konsekvenser tydligt. Där brukar jag och Åsa komma in för den som vill utveckla sin träning och effektivt komma framåt.

Tränast!

Lite av just vår grej är dock att verkligen inte försöka skapa träningsrobotar! Vi har inga färdiga mallar som andra ska passa in i – vi följer sannerligen inte någon mall själva heller – utan tvärtom älskar vi att se den personliga twist som fungerar bäst för var och en. Praktiska färdigheter är verktyg för att omsätta teori till praktik. Teori är verktyg för att planera och utvärdera den praktiska träningen (kolla där, en loop nu igen). Men det är verktyg.

I varje relation finns utrymme för variation i vilka verktyg som fungerar bra och i hur man använder dem. Och relationen kommer först! Jag och min hund fungerar tillsammans i vårt system, sen får det vara så likt eller olikt hur någon annan skulle göra som det råkar bli. Ju mer jag lär mig desto mer ser jag utrymmet för att utvecklas inom relationen snarare än att “göra som man ska”…

Med min förra hund gjorde jag den här filmen till en kurs. Vi visar lite signalinlärning och -diskriminering.

Han kunde redan “mamma” men “plink” var nytt. För oss tillsammans fungerade det att jag först döpte ett nytt beteende (plocka upp möbelfoten) till plink, sedan bara gasade på utan vidare förklaring och bestämde att det betydde lyft upp den på fatet, la till signaldiskriminering mellan plink och mamma och gick tillbaka till att plink var gör typ vad som helst med munnen i närheten av möbelfoten. Han och jag förstod varandra, vi hade massor av praktisk erfarenhet tillsammans och vi var vana att justera och lyssna på varandra mitt i ett träningspass. Det var verkligen vårt system, som kanske bröt en del regler och följde en del andra, men som fungerade. Och vi hade fantastiskt kul!

Om jag skulle göra samma övning på samma sätt med Totoro idag skulle det se helt annorlunda ut. Första försöket att behandla honom som Fargo skulle resultera i att möbelfot och fat flög all världens väg medan han testar sin default-lösning: knocka matte, tugga på henne, och förklara på ett tydligt sätt att hon är en idiot. Totoro är tio månader. Vår relation har inte lika mycket innehåll än som den jag hade med Fargo. Men även många år framåt i tiden kommer vår träning inte se ut som den gjorde med min förra hund, Totoro är en annan hund och vår relation är en annan. Vilket betyder att våra system, verktyg och regler kommer att vara andra.

Det måste finnas utrymme för det. Det som har gett mig – och mina hundar – det utrymmet är att jag lärt mig mer. Och mer. Och ännu mer! Och att jag lånat blick och kunskap från någon som står utanför den träningsloop jag och min hund är i, att jag har hittat tränare som hjälpt oss. (Jag har hittat tränare som stjälpt oss också, men det är en historia för en annan dag.)

Apporteringsträning på G!

Det utrymmet är viktigt även när det är jag som agerar tränaren för dig och din hund. Utrymmet för att hitta just ert system, förfina det men inte slipa bort all er egen weirdness som funkar för just er! Det är nog den främsta anledningen till att jag verkligen ser fram så mycket mot Tränarsatsningen – att få se just dig och din hund, det team ni är tillsammans, hitta unika vägar framåt. Och så blir det ju en loop nu igen. Ert beteende är min konsekvens, mitt beteende är er konsekvens. Och konsekvenser är ju vad som driver oss alla… 😁

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *